Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
51 Cards in this Set
- Front
- Back
11. Gastroenterologisk patologi
Översikt gastroenterologiska sjukdomar, 5st |
x inflammation
x mekaniska problem x cirkulationsstörningar x tumörer x infektioner |
|
Esofagit, wiki och ne
|
Vad är matstrupskatarr?
Matstrupskatarr uppstår när det sura innehållet i magsäcken backar upp i matstrupens nedre del och skadar matstrupens slemhinna. Man talar ofta om reflux-sjukdom inflammation i matstrupen som kan uppstå akut efter nedsväljning av ett frätande ämne, såsom syra eller lut, eller vanligast genom återflöde (reflux) av surt magsäcksinnehåll. Sjukdomen kallas då ofta gastroesofageal refluxsjukdom. Symtomen är svidande smärta bakom bröstbenet och sura uppstötningar. Ospecifik inflammation - Esofagit (symtom och vanligaste orsaken) |
|
Varför uppstår reflux och vad kan bidra till reflux
|
Övre sfinktern i magsäcken blir slapp.
Bidrar till reflux: x Hiatus får ett hålrum vid sfinktern/magmunnen x choklad/kaffe gör sfinkten slappare x ökat tryck (övervikt/graviditet) - om man ligger ner kommer bukens vikt trycka på diafragman och pressa ut maginnehåll |
|
dysfagi och perforation
|
Dysfagi - Ät och sväljningssvårigheter.
Ex: främmande kropp, tumörer, striktur, divertikel, psykosomatik (känsla över att inte kunna svälja) (Dysfagi är inte en sjukdom i sig utan ett symptom på något bakomliggande, till exempel stroke, struma ALS, Parkinsons sjukdom eller en tumör) Perforation - Mkt allvarligt -> mediastinit. Esofagus går sönder - långvarig inflammation eller sjukvården kan orsaka detta Ex. latrogent (ex gastroskopi) främmande kropp |
|
Esofagusvaricer
|
åderbråck i esofagus
|
|
Anledning till varicer, wiki
|
Esofagusvaricer är vidgningar, åderbråck, i de ytliga blodkärlen i esofagus, matstrupen. Bråcken uppstår när blodet från bukorganen har svårt att rinna den vanliga vägen via levern tillbaka till hjärtat. Det försämrade blodflödet genom levern gör att en hel del blod kommer att rinna via blodkärlen i esofagus, varpå dessa ytliga kärlen vidgas och blir sköra.
Oftast uppstår Esofagusvaricer som en komplikation vid levercirros, som i sin tur ofta beror på alkoholism |
|
Maligna tumörer i esofagus
|
x skivepitelscancer
x framförallt män, äldre drabbas x patogenes: alkohol, tobak, silikatfibrer x skivepitelscancer vs adenocarcinom x barett's esofagus - precanceröst tillstånd |
|
barret's esofagus, wiki
|
Barretts esofagus är en sjukdom då celler i nedre delen av matstrupen omvandlas till en annan mer syratålig sort (skivepitel blir cylinderepitel), genom så kallad metaplasi. Detta sker då magsyra ofta och länge felaktigt befunnit sig i matstrupen. 10 % av de individer som söker vård för uppstötningar har Barretts esofagus. Barrets esofagus höjer risken för matstrupscancer.
|
|
Barret's esofagus
|
x metaplasi - skivepitel till körtelepitel
x förstadie till adenocarcinom. |
|
Gastrit, 3 st olika
|
Gastrit: magkatarr i ventrikel (magsäck)
akuta: erosiva hemorrhagiska Kroniska: heliobacter pylori, autoimmuna övriga: bakterier, virus |
|
Ulcus
|
sår i slemhinna
|
|
Ulcus pepticum 2 st olika och skillnad på dem
|
Magsår
finns ulcus ventriculi och ulcus duodeni (duodeni vanligare än ventrikelsår 5:1) ventriculus är magsår i magsäcken och duodeni är i duodenum. Duodeni är vanligare, unga drabbas mest av duodeni och framförallt män drabbas av båda sorternas magsår i huvudsak |
|
Ulcus pepticum
|
obalans mellan sårgörande (hyperaktiv magsaft) och skyddande faktorer (mucin)
Hur drabbar ulcus pepticum unga vs äldre |
|
Komplikationer som kan uppstå pg av ulcus pepticum
|
x ärrskrumpning
x penetration, ex till pancreas x perforation x blödning x canceromvandling |
|
Ventrikelcancer, wiki
|
Magsäckscancer (ventrikelcancer) eller magcancer är en cancer i magsäcken.
Kronisk magsäcksinflammation och kronisk infektion av Helicobacter pylori ökar risken för magsäckscancer. Illamående och smärta, framför allt vid matintag, är vanligt. Även viktnedgång, svart avföring och blodiga kräkningar förekommer. Gastroskopi med åtföljande biopsi görs i princip alltid. Kirurgi är den rådande behandlingen vid magsäckscancer. Varje år upptäcks 1 000 nya fall av magsäckscancer i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder. De flesta, cirka 75 procent, är över 65 år när de får sin diagnos. Det är något vanligare att män får sjukdomen än kvinnor och ärftliga anlag kan ge en ökad risk för magcancer. Under de senaste åren har magsäckscancer minskat i Sverige. |
|
Ventrikelcancer
|
x Patogenes/etiologi: 4% kvinnor, 6% män
x 75% efter 50 års ålder x måltids och dryckesvanor x hereditet x heliobacter pylori x precancerösa förändrigar: Polyper atrofisk gastrit (autoimmun gastrit) |
|
Vanligste lokalisationen i magsäcken för ventrikelcancer
|
50% i antrum (nedre delen, vid nedre magmunnen)
|
|
Ventrikelcancer spridning
|
x regionala lymfkörtlar (virchows körtel)
x hematogent (lever, lungor och hjärna) leder oftast till döden x peritoneum och ovarier (krukenbergtumör) |
|
Infektioner i tunntarm 2st
|
x virus (rotavirus, norwalkvirus)
x bakterier: e.coli, salmonella, campylobacter, yersinia Symtom: illamående.. |
|
Malaabsorption, wiki
|
Malabsorption eller malabsorptionssyndrom är ett antal sjukdomstillstånd som beror på felaktig digestion eller absorption av födoupptag i matspjälkningssystemet.
Malabsorptionen kan drabba ett eller flera födoämnen beroende på typen av sjukdom och kan leda till olika typer av anemi och malnutrition. Ett sätt att dela in malabsorptionstillstånd är: 1. Selektiva som vid laktosintolerans 2. Partiella som vid abetalipoproteinemi 3. Totala som vid celiaki |
|
celiaki, wiki
|
Glutenintolerans eller celiaki är en autoimmun sjukdom där det finns antikroppar mot ett i glutens förekommande glykoprotein. Sjukdomen orsakar skador på tunntarmens slemhinna.
Beroende på vilket sädesslag det handlar om är glykoproteinet antingen gliadin (vete), sekalin (råg) eller hordein (korn). Antikropparna som bildas är mot gliadiner, men både secaliner och hordeiner är så lika att de också sätter igång immunförsvaret. Avenin, prolaminet i havre, verkar inte vara lika benäget att skapa ett immunsvar. |
|
Celiaki
|
glutenintolerans
x tunntarmens villi atrofierar pg av abnorm sensivitet mot födans gluten x det fås en sekundär kolhydratmalabsorption (dvs eftersom det är villi som bryter ner kolhydrater sker ingen eller liten nedbrytning av kolhydarterna. Bakterierna i tarmen bryter istället det dessa) dvs. villi atrofierar pg av misslyckad t-cellssvar. |
|
Laktosmalabsorption (vad är det, skillnad på medfött/primärt)
|
Laktosintolerans eller överkänslighet mot laktos (mjölksocker) orsakas av relativ brist på enzymet laktas. enzym bryter ner laktos till enkla sockerarter. Vid enzymbrist bryts laktosen istället ner av tarmbakterier, vilket leder till buksmärtor, gasbildning och diarré.
medfött - saknar enzymet för att spjälka laktos. innebär att kroppen inte kan bilda laktas. Primär -(fysiologisk nedreglering) kroppen nedreglerade enzymet. Primär laktosintolerans är vanligast och beror på att kroppen efter småbarnsåren bildar mindre laktas. Förmågan att efter småbarnsåren fortsätta att bilda enzymet varierar och bestäms av ärftliga egenskaper hos varje individ. |
|
Inflammatorisk tarmsjukdomar 2st
|
Mb Crohn
Ulcerös colit |
|
Mb crohn, wiki
|
Mb crohn drabbar oftast slutet av tunntarmen och delar av hela tjocktarmen. Inflammationen sträcker sig över alla tarmvägglager. Buksmärta, viktminskning och diarré samt blodig avföring är vanliga symtom. Perianala fistlar (blindgångar kring anus) och aftösa sår i munnen kan förekomma. Oftast är bara delar av tarmen drabbade med tydliga gränser mellan friska och sjuka regioner.
Crohns sjukdom kan vara kopplad till ledinflammation (artrit), knölros och ögoninflammation (uveit). Sjukdomen är kronisk och går i skov (perioder). Den är också autoimmun. Sjukdomens orsak är okänd men misstänks vara dels miljöfaktorer och dels en medfödd genetisk känslighet. Det finns ett fåtal fall då personer blivit friska |
|
Mb crohn
|
x kan drabba hela GI-kanalen
x Alla åldrar, ingen könsdiff. x etiologi: oklar x makro: segmentell "patchy" garnulom x mikro: genom samtliga vägglager = transmural |
|
komplikationer av mb crohn, 2st
|
stenos - förträngning av anatomisk passage eller rörformig struktur. I vissa fall medfödd men mer frekvent uppkommen ur olika sjukdomstillstånd
fistlar - en onormal gång bildas från tarmen. Oftast mynnar en fistel ut nära ändtarmsöppningen och fisteln utgår då vanligen från grov- eller ändtarmen.Om det blir stopp i fisteln uppstår en ömmande böld (abscess) som innehåller var och kan ge feber. |
|
Ulcerös colit, vårdguiden
|
Sjukdomen påminner om Crohns sjukdom, som också är en inflammatorisk tarmsjukdom. Crohns sjukdom kan drabba både tunn- och tjocktarmen. Ulcerös kolit drabbar ändtarmen och tjocktarmen och orsakar sår i tjocktarmens slemhinna. Inflammationen kan sprida sig till hela tjocktarmen eller vara begränsad till delar av den. Ulcerös kolit kan leda till cancer i tjocktarmen.
Orsaken till sjukdomen är ännu okänd, men man vet att den delvis är ärftlig. |
|
Ulcerös colit
|
x ca 6/100.000 inv. Ofta yngre åldrar med max runt 30
x Etiologi: autoimmun? x lokalisation: colon x makro: stora längsgående sårgator x mikro: inflammation endast i mucosa och submucosa |
|
Komplikationer av ulcerös colit
|
x toxisk megacolon
x blödning x ökad coloncancerrisk efter lång duration x primär scleroserande choalangit, uveit, artrit etc |
|
Pseudomembarnös enterocolit
|
x våldsamma illaluktande diarrer
x utbredda ulcerationer med beläggningar i colon x after be handling med bredspektrumantibiotika x clostridium difficile x kan vara letalt förlopp |
|
divertikulos, wiki
|
Tarmfickor. En divertikel är en "påse" som sticker ut från tarmen. Det är vanligast med divertiklar i tjocktarmen. Vid divertikulos har man ibland smärtor, förstoppning eller diarré. En inflammerad divertikel kan göra ont, och det kan bli farligt om divertikeln spricker. Då måste operation ske akut.
|
|
Divertikulos/divertikulit
|
x vanlig sjukdom, framförallt bland äldre i i-länder.
x vanligast i colon sigmoideum x Kan kompliceras av divertikulit (inflammerad divertikulos/tarmfickor), ytterligare av ev abscess. x etiologi: slaggfri kost |
|
Esofagusvaricer, wiki
|
Åderbråck/varicer är blodådror, vener, som utvidgats onormalt
Esofagusvaricer är vidgningar, åderbråck, i de ytliga blodkärlen i esofagus, matstrupen. Bråcken uppstår när blodet från bukorganen har svårt att rinna den vanliga vägen via levern tillbaka till hjärtat. Det försämrade blodflödet genom levern gör att en hel del blod kommer att rinna via blodkärlen i esofagus, varpå dessa ytliga kärlen vidgas och blir sköra. |
|
Hemorrhoider, wiki
|
Hemorrojder är en förtjockning av blodkärlsfyllda vävnader från ändtarmen som buktar ut, utanför anus.[1] En vanlig missuppfattning – även i medicinska kretsar[2][3] – är att det rör sig om rent åderbråck i anus.
|
|
hemorrhoider
|
x submuckösa varicer (se esophagusvaricer)
x drabbar 50% av befolkningen x kan kompliceras ev ev blödning (vanligt) analfissur, incarcination ger ischemi, våldsam smärta! |
|
Polyper, wiki
|
En polyp är en onormal vävnadstillväxt utgående från en slemhinna. Polyper kan förekomma i näsan, tjocktarmen, urinblåsan och alla andra organ i kroppen som har en slemhinneyta.[1] Är en polyp neoplastisk så kan den vara elakartad, malign. Om polypen ej är neoplastisk kan den däremot inte vara elakartad. Ordet neoplasi i sig betyder "nybildning av vävnad."
ibland kallas felaktigt en viss typ av lymfatisk vävnad i bakre delen av näshålan för polyp, se adenoid. |
|
Polyper
|
benigna epiteliala tumörer
x tubulärt adenom x tubulovillöst adenom x villöst adenom Alla har de atypiskt epitel och abnorm proliferation. Kan övergå i cancer. |
|
Tjocktarmscancer/colorectalcancer, wiki
|
Tjocktarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och ju tidigare den behandlas desto större är chansen att man blir bra. Det är oftast äldre personer som får cancer i tjocktarmen, medan det är ovanligt att personer under 30 år insjuknar.
Tjocktarmscancer utvecklas i tarmens slemhinna, antingen ur ett sår eller en utväxt, så kallad polyp. Orsaken till sjukdomen är oklar, men om det finns tjock- eller ändtarmscancer i släkten löper man en större risk att få tarmcancer. En del kroniska tarmsjukdomar som ulcerös colit och Crohns sjukdom, innebär större risk att få cancer i tarmen. Då är det viktigt att bli undersökt regelbundet. |
|
maligna tumörer
|
x adenocarcinom (=samlingsterm för cancer i körtelvävnad) och "in situ" adenocarcinom
x mkt vanlig cancerform, ca 12% x jämn könsfördelning x risken ökar med åldern x förstadier |
|
colorectal cancer stadieindelningar
|
ej gjord
|
|
Appendicit "blindtarmsinflammation"
|
x indelas i katarral, flegmonäs, gangränös
x Etiologi/patogenes: obstruktion (fekalsten), infektion? x komplikationer: perforation, periappendicit, abscess, peritoniy |
|
Leverns funktioner, 8st
|
x syntes och sekretion av galla
x Lagrar glykogen och fett x involverad i kontrollen av blodglukos nivåerna, aminosyror och fettsyror x syntetiserar kolesterol x inaktivering och metabolism av toxiska ämnen x lagringsplats för Fe, Cu, fettlösliga vitaminer etc x Syntes av proteiner x Fagocytos av eretrocyter |
|
Leverförfettning-leversteatos
|
x fettupplagring i hepatocyterna
x ospecifik reaktion x inga symtom x reversibelt |
|
Anledningar till att man får leverförfettning
|
x toxisk reaktion, inadekvat nutrition (övervikt), cirkulationströrningar etc.
x hög alkoholkonsumtion levercirros (skrumplever), wiki |
|
Lever cirros
|
x utvecklas genom en upprepad destruktion av hepatocyter följt av en kronisk inflammation och en ökad bindvävsnybildning.
x ej reversibelt x viabla hepatocyter kommer att prolifiera (regenerera) ?? " degenaration - fibrosos - regeneration" |
|
Orsaker till levercirros
|
Alkohol, virushepatoter, autoimmuna sjukdomar (ex PBC)
|
|
Systemeffekter vid leverfunktionsnedsättning
|
ej gjord
|
|
Virus hepatiter 3st och vilken sorts virus som orsakar dem (RNA/DNA)
|
Hepatit A - RNA-virus
Hepatit B - DNA-virus Hepatit C- RNA virus |
|
Hepatit C och lever cancer
|
ej gjord.
|
|
Anledningar till att genomföra leverbiopsi vid kronisk hepatit
|
x diagnos
x underliggande anledning x gardering av inflammationen x stadiumindelning av fibrosen x följa behandling ej klar, s 23 av 25. |