1. Nerver

Front 1

vad gör sensoriska neuron

Back 1

leder impulser från sinnesorganen (t.ex hudens känselceller) till CNS (hjärna/ryggmärg) Ger afferenta signaler, från pns till cns.

Front 2

Motoriska neuron, 2 uppdelningar

Back 2

Leder nervimpulser utåt från cns till pns. är uppdelade i somatiska som är viljestyrda (till skelettmuskulatur) och autonoma som är sjävstyrande (parasympaticus/sympaticus) Motoriska nerver ger efferenta signaler. cellkropparna finns i CNS.

Front 3

projektionscell

Back 3

skickar signaler mellan olika cellkärnor (?)

Front 4

Interneuron, och skillnad mellan interneuron och projektionscell

Back 4

Finns i cns. förbiner två andra nervceller med varandra inne i cns och är varken sensoriska eller motoriska. skillnad från projektionsceller är att projektions kan skicka långa utskott och binda ihop två celler som är långt ifrån varandra och interneuron binder bara samman närliggande celler. Dom kopplar afferenta till efferenta, dvs tolkar en sensorisk signal och skickar sen en motorisk impuls.

Front 5

Gatingstyrda jonkanaler 6st

Back 5

Spänningsaktiverade: känner av spänningen över membranet, öppnas när den ändras
kemiskt styrda: kallad även ligandaktiverade kanaler, binder in substans.
mekaniskt aktiverade: styrs av mekanisk påverkan, t.ex att cellskelettet töjs ut.
termiskt aktiverade: styrs av tempförändringar.
icke-styrda läckjonkanaler: läcker in

Front 6

Drivkrafter som styr jontransport över ett nervcellsmembran

Back 6

Beror på kemisk och elektrisk gradient. koncentrationsgradienten är skillnaden på koncentrationen av in och utsida och ett mått på hur snabbt diffusionen kommer ske.

den elektriska gradienten är skillnad i laddningen på in och utsida av cellen. här vill jonerna också ha en balans.

Front 7

Hur ger flödet av joner upphov till en membranpotential

Back 7

insidan är minusladdad pg. ac na/ka-pumpen som tar in två kalium för varje 3 na+ som lämnar. så det blir en minusladdad insida. K-koncentrationen är mkt större på insidan än utsidan, och så den vill då också ut och lämnar via läckkanaler bland annat, detta gör det för att jämna koncentrationsskillnaderna.

Front 8

Membranpotential

Back 8

det åsyftar den elektriska spänningen mellan den intracellulära- och extracellulära miljön hos en cell, som beror på den elektrokemiska gradienten.
Den elektrokemiska gradienten som ger membranpotentialen uppstår dels genom de stängda kanalerna, och dels med hjälp aav Na+/K+-pumpen. Detta är en pump som kräver energi (i form av ATP) och gör att Na+ pumpas ut ur cellen samtidigt som K+ (kalium) kommer in

Front 9

elektrokemiska gradienten

Back 9

Den elektrokemiska gradienten som ger membranpotentialen uppstår dels genom de stängda kanalerna, och dels med hjälp aav Na+/K+-pumpen. Detta är en pump som kräver energi (i form av ATP) och gör att Na+ pumpas ut ur cellen samtidigt som K+ (kalium) kommer in

Front 10

Jämviktpotential

Back 10

jämviktspotential för en jon är spänningsskillnaden över membranet när det inte sker någon nettotransport av jonslaget. t.ex K+ kommer vilja lämna cellen eftersom det är mindre K+ på utsidan, detta kommer leda till em mera minusladdad insida som kommer generera en membranpotential. Den här membranpotentialen kommer motsätta sig att fler K+ lämnar cellen och då kommer ett jämviktsläge att upprättas --> jämviktpotential.

Front 11

Vilopotential

Back 11

är skillnaden i elektrisk spänning på membranets in och utsida då cellen är i vila, dvs när ingen nervimpuls/aktionspotential sker.

Front 12

Na+/K+ pumpers roll för den transmembrana jonbalansen

Back 12

En cell är 20ggr mer permeabel för K+ (via läckkanaler) än för Na+. Så K+ läcker ut. För att jonbalanske ska upprätthållas måste Na+ transporteras ut och K tas in. (3 Na ut och 2 K in) summan är att insidan bli minusladdad (ofta - 70mV)

Front 13

Tröskelvärde

Back 13

är ett värde (mV) som stimul/retningen måste passera för att Na+ kanalerna ska öppna sig och signalen skickas vidare.

Front 14

Depolarisering

Back 14

innebär att permeabiliteten för Na+ ökar genom att massa Na+ kanaler öppnar sig och joner strömmar i så att membranpotentialen ändras och blir positiv. När den positiva laddningen nått ett visst värde kommer cellen skicka iväg en nervimpuls via axonet till en annan nervcell eller muskelcell.

Front 15

Hyperpolarisation

Back 15

Innebär att spänningen sjunker lägre än vilopotentialen. Detta leder till att cellen blir slö. är hyperpolariseringen för stor kommer inte ett aktionspotential kunna ske eftersom membranpotentialen är så låg.

Front 16

refraktärperiod

Back 16

just after en aktionspotential är membrane minder retbart än i vila. denna period kallas refraktärperiod och kan delas in i de absoluta refraktärperioden och den relativa refraktärperioden.

Front 17

absoluta refraktärperiod

Back 17

Sträcker sig över hela depolariseringsfasen plus mesta delen av repolarisationsfasen hos en aktionspotential, under den här tiden kan inte en ny aktionspotential ske, oavsett styrka på stimulit.

Front 18

relativa refraktärperioden

Back 18

sker direkt efter den absoluta refraktärperioden, under den här tiden kan man generera en ny aktionspotential men bara som respons på ett stimuli som är starkare än det som normalt bheövs (starkare än det som behövs för att nå tröskelvärde undre viloförhållanden)

Front 19

hur strömmar na+ och k+ över membranet under en aktionspotential

Back 19

Na+kanaler kommer öppnas och Na strömma in i cellen, sen när ett visst spänningsvärde nåtts kommer nervimpulsen att skickas vidare, samtidigt som detta sker kommer K+ kanaler att öka aktivitete och skicka ut massa K+ för att cellen ska repolariseras och få tillbaka sitt gamla negativa vilovärde

Front 20

varför Na+ kanaler depolariserar cellen medan K+ kanaler hyperpolarisera

Back 20

Depolariseras: När na+kanalerna öppnas kommer NA+ rusa in och detta kommer göra insidan lite mera positv än vad den var innan, det negativa värdet går uppåt och blir positivt.

Front 21

skillnad i reglering, när aktiveras och inaktiveras Na- och K-kanalerna

Back 21

Spänningskänsliga Na-kanaler öppnas när tröskelvärdet upnås, vilket leder till depolarisering
När membranpotentialen nått en peak kommer signalen skickas vidare och K+ öppna. Na+ stängs när repolariseringen börjar.

Front 22

olika axontyper

Back 22

A fibrer, alfa, a-beta, a-gamma, a-delta.
A-fibrer och C-fibrer (Kolla upp senare)

Front 23

snabb signalöverföring mellan nervceller

Back 23

sker ofta direkt där signasubstansen binder till jonkanalerna hos den postsynaptiska cellen, jonkanalen öppnas och t.ex ändrar membranpotentialen.

Front 24

långsam signalöverföring mellan nervceller

Back 24

vid långsam signalöverföring sker en indirekt aktivering av jonkanalen. När signalsubstanser binder till receptorn aktiveras ett g-protein och sen sker en kaskadreaktion (där second messenger deltar som budbärare) sedan aktiveras jonkanalen och öppnar sig, alltså lite senare än när liganden band in till den g-proteinkopplade jonkanalen.

Front 25

elektriska synapser

Back 25

vid elektriska synapser förbinds den presynaptiska cellen med den postsynaptiska via gap junction (proteiner som bildar kanaler mellan celler) genom dom här kanalerna kan joner vandra igenom och resultatet blir en väldigt snabb signalering. (na+-joner kommer i cytoplasman via den elektriska synapsen (gapjunction)) t.ex atp brukar passera genom elektriska synapser

Front 26

det sensoriska systemets receptorer utifrån vilken typ av energi som retar dem, 4st

Back 26

Mekanoreceptorer: beröring i huden t.ex
kemoreceptorer: reagerar på kemiska substansen, t.ex syrgasnivåer i blodet, luktämnen/smak
termoreceptorer: reagerar på värme i huden, men också kroppstemperatur som styrs via hypothalamus
Fotoreceptorer: reagerar på ljus, stavar och tappar

Front 27

Skillnad på ionotrop och metabotrop transduktion

Back 27

Ionotrop: här påverkar stimulit direkt jonkanalerna så att dessa öppnas, t.ex när huden utsätts för mekanisk stimuli (tryck) då kommer kanalerna öppnas och joner strömma in/ut. (och t.ex hårceller i örat)

metabotrop transduktion: stimuli kommer utifrån indirekt aktiverade jonkanaler, t.ex via g-proteinkopplade receptorer

Front 28

adekvat stimuli

Back 28

den typ av retning som effektivast ativerar en specifik receptor.

Front 29

adaption

Back 29

innebär att sinnescellernas retbarhet successivt minskar om det blir utsatta för stimuli under en längre period. finns två olika typer av receptorer som adapterar olika snabbt. FA och SA

Front 30

FA

Back 30

Fast adapting. är effektiv för att känna av en start och ett stop. bra för förändringar

Front 31

SA

Back 31

Signalerar hela tiden och känner inte av förändringar lika bra som FA, känner av intensiviteten.

Front 32

Somatosensoriska receptorer är

Back 32

receptorer som leder in sensorisk information till cns. afferenta neuron.

hur signaleringen från mekanoreceptorer går till CNS och kan användas för att bestämma retningens lokalisation och dess intensivitet

Front 33

termoreceptorers morfologi och egenskaper (hudtermoreceptorer)

Back 33

termorecptorer är på fria nervändsslut på C-fibrer (värme) eller på A delta-fibrer (kyla)
C-fibrer är omyeliniserade och har låg ledningshastighet. A delta-fibrer är tunna och myeliniserade med högre hastighet.

Front 34

Våra proprioreceptorer 4st

Back 34

Golgis senorgan: sitter mellan sena och muskel och mätter spänningen därimellan

Muskelspolar: känner av när musklerna sträcks eller förkortas vid minsta lägesförändring.

ledreceptorer: kontrollerar extrimitetens rörelse, balans mm

tryck och beröringsreceptorer: ..

Front 35

proprioception

Back 35

Receptorerna registrerar ledernas lägen genom att registrera spänningen i muskler och senor. Viktigt är att denna information inte alltid görs medvetet av oss. Receptorerna skickar informationen i lillhjärnsbanor i ryggmärgen till lillhjärnan där beslut om åtgärd fattas. Då vi blundar och medvetet försöker avgöra i vilken vinkel vårt knä (exempelvis) är böjt i leds informationen från proprioceptorerna till somatsensoriska cortex där informationen görs förståelig för oss.

Front 36

Somatotopi

Back 36

Sensoriska homunculus demonstrerar hur stort område inom den primära sensoriska hjärnbarken som hänger ihop med ett visst parti av kroppen (somatotopi).
Detta beror på receptortätheten i olika områden. Ett område med stor receptortäthet kommer att uppta en stor del av hjärnbarkens yta.

Front 37

Tonotopi

Back 37

är tan på hjärnbarken där ljud av olika frekvens behandlas i hjärnan.

Front 38

retinotopi

Back 38

ytan på hjärnbarken där synen behandlas.

Front 39

Divergens

Back 39

utgår från en nerv som förgrenar sig. t.ex trigeminusnreven fördelar sig i tre subnerver i ansiktet.

Front 40

Konvergens

Back 40

är nerver som förgrenar ihop sig till en stor nerv.

Front 41

corticifugal control

Back 41

selektiv styrning av signaltrafik i sensoriska system möjliggörs med nedstigande inhibering (?!?) kläder känns inte?

Front 42

somatotopi

Back 42

Desto fler mekanoreceptorer det finns i ett område på huden, desto större är ytan på cortexen.  Ett exempel på detta är fingertopparna samt ryggen. Påå fingertopparna har vi många receptorer, trots den lilla ytan, vilket ger oss ett stort område på cortex. På ryggen däremot finns det inte lika många receptorer, vilket ger oss en mindre yta på cortexen. På så sätt kan CNS lokalisera retningen.

Front 43

somatosensoriska bansystemet som förmedlar beröring

Back 43

Beröring förmedlas från mekaniska receptorer till en afferent neuron som går in i ryggmärgen via dorsalhornet (bakhornet) och därifrån fortsätter samma neuron till den förlängda märgen (medulla oblongata) och där sker den första omkopplingen.
Sen fortsätter den från medulla oblongata till thalamus, från thalamus till somatosensoriska cortex

1a neuronet: från mekanisk receptor till medulla oblongata via dorsalhornet.
2a neuronet: från medulla oblongata till thalamus.
3e neuronet: från thalamus till somatosensoriskt cortex.

Front 44

somatosensoriskt bansystem för smärta

Back 44

från nocioreceptorn (smärtreceptor) utgår ett neuron och går till dorsalhornet där första omkoppling sker. det andra neuronet korsar sen ryggmärgen och lämnar ryggmärgen via ventralhornet och fortsätter upp till medulla oblongata för att sen kopplas om i thalamus. 3e neuronet eder vidare signalen till somatosensoriska cortex.

1a neuronet: från nocioreceptorer till dorsalhornet.
2a neuronet: från dorsalhornet via ventralhornet till medulla oblongata och sen till thalamus.
3e neuronet: från thalamus till somatosensoriskt cortex.

Front 45

Lamineringar i ryggmärgen

Back 45

olika typer av kretsar för smärtsignalering.

Front 46

Vilka funktioner har primära projektionsområden

Back 46

primära projektionsområden ansvarar för det somatosensoriska, det visuella samt hörseln

Front 47

Jämviktspotential, kort

Back 47

Jämviktspotential går att räkna ut på genom nernst-ekvation och visar hur en sorts jon fördelar sig över ett membran.

Front 48

Kunna klassificeringen av nervaxoner utifrån faktorerna diameter och isoleringsgrad.

Back 48

Desto större diameter betyder större tvärsnittsarea vilket leder till fler pumpar vilket i slutändan leder till en snabbare fortledning. Den interna axiala resistansen minskar vid ökad tvärsnittsarea.
Det finns även myeliniserade samt omyeliniserade axon. I de myeliniserande härleds signalen mycket fortare än i de omyeliniserade. Myeliniseringen kan även vara olika tjock, desto tjockare den är desto snabbare fortleds impulsen. Myelinskidan gör att läckaget av joner inte sker samt att upptagningsförmångan av laddningar i membranet försvinner.

Front 49

retande (excitatoriska synaptiska signaler och hämmande (inhibitoriska) synaptiska signaler

Back 49

Retande: Glutamata, accetylcholin Hämmande: GABA och glycin

Front 50

Temporal summation

Back 50

effekten av flera tättkommande impulser i samma afferent adderas till varandra.

Front 51

Adaption

Back 51

innebär att sinnescellernas retbarhet succesivt minskar om de blir utsatta för stimuli under lång tid. Vissa receptorer adapterar snabbt (FA=fast adaption) och SA= slowly adaption.

Front 52

Hur avgörs lokalisation, intensitet och tidsförlopp av en retning?

Back 52

Varje receptor har ett ansvarsområde, ett receptivt fält som svarar för lokalisationsförmågan. Intensiteten kodas i form av nervimpulsfrekvens i enskilda receptorer. Antalet receptorer som aktiveras beror på hur stor yta som påverkas. Retningens tidsförlopp kodas i receptorernas svarsmönster. Varaktigheten beror på receptorernas adapterande förmåga.

Front 53

Hur avgörs Intensiteten vid en reting?

Back 53

: nervcellen använder som vi tidigare skrivit sig av allt eller inget principen. Det vill säga att en större retning ger inte en starkare aktionspotential. Utan en större retning ger fler aktionspotentialer som följer en frekvens. Och utifrån frekvensen kan cns bedöma styrkan.

Front 54

hur avgörs Lokalisation vid retning

Back 54

receptorerna på den plats där vi blir påverkade känner av att något retar dem. Därför skickar de upp signaler om vart ifrån till hjärnan. I de områden man har en större receptortäthet har man storlokalisations förmåga. (fingrarnas detaljupplösning). Olika typer av receptorer reagerar på olika typer av stimuli. Varje receptor har ett ansvarsområde, ett receptivt fält som svarar för lokalisationsförmågan

Front 55

hur avgörs Varaktigheten vid en retning

Back 55

beror på receptorernas adapterande förmåga.

Front 56

hur avgörs Tidsförlopp vid en retning

Back 56

: kodas i receptorernas tidsmönster. FA och SA är de två olika sätten som receptorerna jobbar med.

Front 57

Vart ligger alla FA och SA receptorer

Back 57

I listhuden

Front 58

Dom 3 associationscortexen och dess egenskaper

Back 58

Parietala associationscortex
Sammanställer multimodal information och skapar reprensentationer av kroppen och dess omgivning. Skada ger svårigheter att avgöra spatiala förhållanden.

Temporala associationscortex
är viktigt för att kunna namnge objekt och personer

Prefrontala associationscortex
har hand om arbetsminnet, planering av framtiden, samt beslut och ändringar av stategier. Ger vårt beteende struktur och social riktning

Front 59

Vad är neglect

Back 59

 Neglect är en sjuklig omedvetenhet om ett funktionsbortfall och orsakas ofta av en enkelsidig skada på parietalloben, till exempel vid ett slaganfall (stroke), vilket ger upphov till synfältsbortfall på motsatt sida. Personen kan då komma att bete sig som om allt som finns på den sidan inte existerar.

Vid en neglect efter ett högersidigt slaganfall kan följande inträffa: Den drabbade förstår inte att vänster arm och vänster ben tillhör den egna kroppen. Personen har svårt att hitta saker, eftersom denne bara kan uppmärksamma de saker som befinner sig till höger, vilket också gör att personen inte kan föra ett samtal med någon som befinner sig på vänster sida. Personen äter bara det som ligger på högra halvan av tallriken. Denne har svårigheter att orientera sig i rummet, eftersom rummet ser helt annorlunda ut när man vänder sig om, och svårigheter att läsa, eftersom personen bara uppmärksammar högra delen av högra sidan i boken. Att skriva går däremot ofta bra.
 

Front 60

Kunna typiska funktioner kopplade till prefrontala cortex. T.ex. viljemässig planering av handlingar, personlighet (självkontroll) och (sexualbeteende).

Back 60

 
Prefrontala cortex hör ihop med förmågor som att avstå från att följa stimuli, samt komplexa kogintiva processer som att planera rörelser och handlingar. I detta område finns förmågan att fatta beslut och att anpassa sig till olika sociala sammanhang. I prefrontala cortex bearbetas information utifrån individens erfarenheter och långsiktiga mål. Även empatihör till detta område
Prefrontala cortex samverkar med premotorkortex och motorkortex när det gäller rörelser. Prefrontala cortex kontrollerar kognitiva processer så att passande rörelser väljs i rätt tid och på rätt plats.

Front 61

Förstå hur denervation och långvarig träning kan påverka ”Hjärnbarkskartorna” (neuronal plasticitet).

Back 61

 
I hjärnan har man en karta över kroppen, alla är olika stora beroende på olika antal receptorer. Många receptorer = större yta. Skulle man sluta använda tex ett av fingrana och bara använda de resterande fyra kommer ytan på hjärnbarken för det femte fingret att minska (samt ytan av de andra mera stimulerade fingrarna att öka).